Vad var det jag sa?

Vi hörs igen efter segern... sa jag inte det?

Det var så jäkla kallt på arenan, stod och frös hela matchen... och mina tår domnade bort helt. Men vet ni vad? Jag står gärna och fryser halvt ihjäl om Elfsborg spelar så fin fotboll som de gjorde i andra halvlek. Första halvlek var inte alls bra men jag kände mig ändå säker. Jag gillar mitt nya självförtroende! =D det känns gött! Och jag tror inte på guld. Jag vet att det blir guld. Kurt-Arne och hans Kalmar gråter ikväll och dem kommer gråta mer när säsongen är slut.




Spela bollen på Karlsson, sen så vinner vi!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0