i fly like paper, get high like planes.

Nu blev det så där mycket igen. Så mycket att det blir overload i min hjärna. Stress och strul. Jag vill att allt ska vara som förr. Det var ju så bra. Nu går allt bara upp och ner, upp och ner, som en berg-och-dalbana. Ena studen är man glad och mår bra, det känns bra, det känns tryggt. I nästa stund är man stressad, tänker för mycket och får ont i magen. När tar åkturen slut egentligen?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0