heymoon

Det gick ju inte riktigt så som jag hade hoppats med fotbollen idag. Folk har kollat så konstigt på mig när jag inför den här matchen har sagt att jag verkligen tror att Elfsborg kunde vinna guldet. Men ärligt talat? Det var inte omöjligt. Det var kanske osannolikt... men absolut inte omöjligt! Och varför skulle jag inte få tro på mitt lag? Man måste väl ändå få tro... blir speciellt trött på gubbar som kallar sig experter som sitter och säger att "det är fullständigt omöjligt".

Jag säger som Gunde Svan: INGENTING ÄR OMÖJLIGT!

Silver är verkligen inte fy skam, det har varit en fin säsong och jag ser redan framemot nästa! Lasse och Wiland's sista match idag sedan beger dem sig iväg på nya äventyr. Även fast det känns tråkigt så har jag ändå stora förhoppningar om nästa år... jag har faktiskt redan tagit ledigt de första veckorna i November så att jag ska kunna fira SM guldet med bravur!

Jag minns den gamla goa tiden på Ryavallen när Elfsborg kämpade i bottenträsket! Vi låg på tionde eller elfte plats... och det mesta gick inte vår väg... men så vann man en match med 3-0 och man var på topp allt var en fest!  Varenda seger var en fest faktiskt -- vi stod där på sektion J och gapade om SM guld varje gång vi vann! Minnen. Det var också på den gamla goa tiden som jag friade till Lasse Nilsson (ja, jag var helt nykter)... jag fick dock aldrig något svar. Ganska synd med tanke på att han är så rik nu... lite extra cash hade inte skadat! Fotbollsfru. Ja, det hade vart något!

Kan man utbilda sig till det?

Nevermind.

Grattis Kalmar, grattis Kurt-Arne... men mest av allt Grattis Elfsborg till en fantastisk säsong och till ett välförtjänt silver! Jag firar med ett glas Coca Cola (vad annars?) och med en lugn kväll hemma... men i tanken är jag uppe i Gävle och dansar på borden... för ett allsvenskt silver är fan-i-mej inte fy skam!